Jag slutar och börjar.

Efter att i flera år arbetat för en arbetsgivare som inte uppskattat mina ansträngningar och rent av motarbetat mig slutar jag mitt gamla jobb.
De finns ingen titel eller lön som är så attraktiv att jag ska gå till jobbet och känna mig deprimerad, få en klump i magen varje söndag kväll för att jag ska till jobbet imorgon.
Jag har tänkt på det ett tag nu och så hände det till slut. Jag har även försökt se vad som motiverar mig och vad som fått mej att prestera bra samtidigt som jag mår bra och trivs.
Det jag kommit fram till är att oavsett vilken roll jag haft, och det har varit en del, så handlar det i slutet om att arbeta med människor. Jag har jobbat som allt från IT-chef till träningsvägledare och föreläsare och den gemensamma faktor som fått mig att prestera bra har varit känslan av att "hjälpa" och att vara en önskad medlem i något större.
Jag mår bra när jag känner att jag bidrar med något som är efterfrågat.
Jag vet sedan tidigare att jag alltid mått bra av att hjälpa andra, inte för min egen vinning utan bara för att faktiskt kunna göra något för någon annan. Alturist tror jag det kallas.
När jag nu gjort klart för mej vad som driver mig såg jag snart att det som just nu står öppet för mig är träningen. På "mitt" center är jag uppskattad och eftertraktad. När jag berättade det för min chef sa hon att hon faktiskt gått och funderat på mig och om inte jag skulle passa som personlig tränare hos dem.
Jag har själv haft tankarna om att utbilda mig och har faktiskt redan anmält mig till en utbildning som PT så på något sätt kändes det helt naturligt för mej med så vi satte oss och gick igenom vad det skulle innebära osv.
Det som sker nu är att jag går kursen och samtidigt jobbar mer äll någonsin på Actic, alla center i Karlstad vill ha min hjälp med olika pass. Det blir spinning, tabata, ATC, smal groups, Kettlebell och i stort sett allt man kan erbjuda på centret. Jag tror aldrig jag tränat så hårt själv som jag gör heller så nu känner jag att jag faktiskt börjar bli riktigt vältränad
Nu har vår PT- ansvarige gett mig i uppdrag att ta fram fem aspiranter och köra med för att lära mig mer, fast jag inte är licensierad än och inte planerad att bli det förrän i mars ungefär. Så kul att de tror på mig så mycket.
Jag får samtidigt erbjudande från företag i min andra roll, faktum är att jag är duktig på den och eftertraktad även där. Problemet är att pengarna där är bra mycket bättre än som PT, i alla fall som ny PT. Men inget är klart ännu, jag börjar i alla fall och tar fram fem adepter så får vi se vart det bär av.
När en dörr stängs öppnas en annan säger de, det visar sig vara sant och även om det kan kännas jobbigt att behöva välja så är mitt fokus fortfarande att hjälpa och känna att jag bidrar.
Om jag får det andra jobbet, vilket verkar rätt troligt just nu, kommer jag ta det. Inte för lönen utan för att jag vet att jag är bra på säkerhet och där är jag senior i motsats till PT jobbet där jag är junior.
PT kommer jag bli i alla fall, för jag har köpt kursen på egna pengar och har inga förpliktelser knutna till den vilket gör att mitt jobb som instruktör, vilket jag haft svårt 16 år, bara blir bättre och jag mer kompetent.
Tja, nu ska jag in och köra ett pass med senior ATC vilket är lite av en höjdpunkt i veckan så jag får skriva mer sedan.
// Hjobo

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

ADHD

Kost och träning på morgonen