Inlägg

Träna styrka och håll dig frisk

En del tror att gymmet främst är en fritidsgård för alla som vill visa upp sina muskler. Löpning däremot, har fått stämpeln att det är något man gör för att stärka hälsan. Men forskning tar död på alla fördomar om styrketräning. Hälsan förbättras nämligen lika mycket om man lyfter vikter, styrketränar hemma i vardagsrummet eller tränar crossfit. Ja, inom en del områden är styrketräning tom. effektivare för hälsan än löpning och andra konditionsidrotter. T.ex. så förbättras immunförsvaret, skelettet blir starkare och kroniska ryggbesvär försvinner snabbare om man väljer att styrketräna i stället för att träna konditionen. Och om du har lätt för att drabbas av irriterande idrottsskador, som förhindrar dig från att träna så mycket som du skulle vilja så är tunga lyft rena medicinen. Hälsovinster av styrketräning 1. Bättre immunförsvar  Styrketräning gör att immunförsvaret förbättras mer än om man konditionstränar. Det visar studier från Charles Sturt University i Australien. Forskarn

Träningsvärk

Aj , aj, aaaaaj. Upplever du också ömhet och smärta 1–2 dagar efter ett tufft styrkepass eller en lång löprunda? Det beror i så fall på att din kropp jobbar för högtryck på att läka ihop musklerna. Varför får man värk efter ett hårt träningspass? De flesta som tränar hårt vet att man kan få rejält ont i musklerna efteråt – men att värken kommer först efter 1–2 dygn. DOMS – delayed onset muscle soreness – kallas fenomenet som fysiologiskt har omgärdats av en viss mystik. Här tittar vi närmare på vad som händer i kroppen efter att man har genomfört ett tufft styrketräningspass. 12–24 tim. efter träning Nu börjar värken oftast att kännas i musklerna. Peaken kommer oftast 24–48 timmar efter ett träningspass, men värken kan kännas i flera dagar och i extrema fall kan man ha ont i upp till tre veckor efteråt.  Svullna muskler och tunga ben När musklerna blir hårt belastade, t.ex. under ett tufft styrke­träningspass eller en lång löprunda i hårt tempo, så kan de bli svullna (ödem), och

6 veckors utmaning- gubbar med rutor 😁

Bild
Dags för en ny utmaning. 6 veckor med träning, äta rätt och försöka styra livet från stress. Teoretiskt borde vi komma ner i kroppsfett så det går att se rutor på magen, det är målet i alla fall. Vi är tre som kör så, "here goes nothing" 😉 Efter första stenhårda passet med fokus mage, det är en del att göra men på't bara 😁 De första veckorna ska vi träna 3–4 gånger i veckan, uppdelat på 2 gånger magträning och 1–2 gånger konditionsträning. Dag 14, ingen gigantisk skillnad men det är nu vi börjar skruva åt skruvarna lite mer. Visst är man lite öm i kroppen men det är dags att ta ett djupt andetag, för nu ökar vi takten i  vår träning. Dessutom börjar vi fokusera mer på näringsintaget. Hela idén med utmaningen är att den ska vara lite av en blandning mellan experiment och utbildning. Jag körde igång den i samband med att min PT utbildning är färdig och jag skriver för licensen. Det är intressant att omvandla kunskap till praktisk handling, det är

Älska intervaller

Intervallträning har en förvånansvärt bra effekt på både formen och hälsan. Vad händer i kroppen då vi utsätter oss för tuffa och effektiva turbopass? Vi se att de sätter igång en positiv kedjereaktion som involverar såväl inre organ och muskler som hjärnan. 1. Lungorna Intervallträning stärker lungvävnaden och andningsmuskulaturen så att blodet syresätts bättre. Dessutom bildas fler förgreningar vid lungornas ytterkant vilket gör att de kan transportera mer syre till blodet. 2. Blodet Blodvolymen, alltså mängden blod i blodkärlen, ökar. En större blodmängd innebär mer syre till musklerna. 3. Hjärtat Hårda intervaller gör att hjärtat blir starkare och att hjärtats slagvolym ökar. Det innebär att hjärtat kan pumpa ut mer blod för varje slag. Ett effektivt hjärta behöver inte slå lika ofta och därför sjunker vilopulsen efter en tids intervallträning. 4. Musklerna Lungorna, blodet och hjärtat transporterar gemensamt ut syre till musklerna. Inne i själva muskeln förbättras de proc

En smärtsam historia

Träningsvärk Det är en intensiv smärta som gör sig påmind så snart du rör den nyligen tränade muskeln. Smärtan är intensiv, men njutbar för många, då det är ett kvitto på att de tränat riktigt hårt. Alla har vi någon gång känt känslan, som vi beskriver som träningsvärk, men vad beror den på? Gör den någon nytta, eller är den rent av skadlig? Här kommer artikeln som besvarar dina frågor om träningsvärk. Två typer av träningsvärk Ska man vara riktigt akademisk skiljer man på två typer av träningsvärk; den akuta och den fördröjda. Den akuta känner vi under själva träningen och strax efter, och den beror till stor del på den mjölksyra som bildas under träningen. Den orsakas också av den ökade mängden vätska som ansamlas i muskeln, när glykogenet i muskeln bryts ner till energi. Ni som styrketränar är säkert väl bekanta med känslan, som även kallas pump. Det svider och spänner i muskeln och det kan vara mycket smärtsamt i början, men känslan försvinner ganska snart, oftast inom någon tim

Testosteron och anabola steroider

Jag läser mycket om testosteron i dagarna och väldigt ofta får jag ovälkomna erbjudanden om att köpa olika preparat. Både live och visa mail. Det är lättare för mig kanske att avfärda dessa på grund av mina yrken inom både träning och säkerhet. Det kan säkert vara lockande för någon annan dock därför vill jag berätta lite om testosteron, som  är kroppens eget manliga könshormon, och då även om anabola steroider, som är vad man kallar syntetiska derivat av testosteron. Både testosteron och anabola steroider är dopningsmedel enligt den förordning (705/2002) som avser 44 kap. 16 § 2 mom. i strafflagen. De klassas som receptläkemedel vars användning endast är tillåten för behandling av sjukdomar som fastställts av läkemedelsmyndigheterna. Dessa sjukdomar är bland annat bristfällig testosteronproduktion som beror på hypofysen eller testiklarna, olika former av anemi, benskörhet och kroniska sjukdomstillstånd som har att göra med proteinförlust och hämmad läkning av vävnader. Testostero

Ordningsföljd på träningspass

I den bästa av världar finns det gott om tid för att hinna med såväl konditions-, styrke- som smidighetsträning och motorisk träning till vardags. Men för många handlar det om att hitta ett sätt att slå två flugor i en smäll när vi t.ex. besöker gymmet. Vilken ordningsföljd är då bäst? För att ta reda på det lät forskare vid Western State Colorado University i USA testa 24 fysiskt aktiva personer mellan 18 och 39 år. De fick genomföra 24 träningspass där ordningsföljden mellan de fyra träningsformerna växlade.  Mot bakgrund av resultatet kunde forskarna peka ut den turordning som fysiologiskt gav bäst resultat – men de betonade att individuella mål och behov påverkar. Slutsats  Forskarna anser att man bör börja med konditionsträning och sedan styrketräna för att få ut max. Smidighetsträning och motorisk träning, t.ex. balans, bör utföras sist, men turordningen dem emellan saknar betydelse. Source #ACE.