Dietistgrupp idag.

Ok, Jag är redan avigt inställd.

Redan från början jag känner mig avog. Inte det bästa läget kanske att för få in något och lära sig? Glömmer ibland att de faktiskt gör detta för att de vill mitt bästa. Jag ska i alla försöka låta bli att prata så mycket men kommer att väsnas ibland vet jag redan.


Vi börjar med en liten runda och presenterar oss, det är ett absolut måste, det visar sig att alla runt ordet tagit tag i sitt liv när de fått diagnosen diabetes strax innan sommaren. Den som förlorat minst i vikt låg på och 7-8 kg, vilket inte är kattskit.

Till en början går det bra, vi är överens om att det finns många fördelar med att gå ner i vikt som att man, bland annat, minskar mängden skadligt fett som ligger lagrat i inre organ, till exempel bukspottkörteln, musklerna och levern. Även att det leder till att både insulinproduktionen och insulinkänsligheten ökar, för det är bra. Vi kom så långt att vi kom överens om att en viktminskning ger ett minskat behovet av medicinering för att reglera blodsockret och att det finns andra fördelar med att gå ner i vikt som att blodvärden förbättras och blodtrycket sjunker.

Jag personligen tyckte att hon var för mild när hon talade om socker, salt och alkohol, då hon sa att man ska vara "försiktig" med dessa, men när hon sedan säger att man "kan fortsätta äta som vanligt"(!?) då var det kört. Höjdaren för dagen var väl när hon säger "Om du till exempel vill äta ljust bröd, ta även då och då också en knäckebrödssmörgås.". Måttet är rågat, jag går i clinch.

Efter att jag börjat ta fram lite fakta runt diabetes från mina studier i ämnet börjar hon inse att jag är påläst, det resulterar i försvarstalet att hon ska lära ut "det läkarvetenskapen står för idag" och förklarar sig genom att de flesta som kommer på dessa grupper inte har en aning och att de genom små förändringar, som de mäktar med att göra, kan få ett längre och bättre liv.

Jag får en liten tankeställare kanske, jag förstår ju att det i många fall inte är lönt att säga åt någon att de inte får äta kolhydrater eller dricka alkohol, det vore dödsdömt för hela kursen och många skulle behöva lida mycket i onödan. Dessutom skulle det kosta samhället massor med pengar (vilket jag tror är den riktiga orsaken att de ens försöker lära ut något om kost faktiskt).

Jag försöker tona ner mina idéer lite och försöker till och med hjälpa till lite när vi börjar prata om träning och sådant som vi faktiskt inte var direkt oense om.

Dietisten börjar sedan svamla om regelbundna tider och mellanmål, hur viktigt det är, sedan för att redan få mig, som redan vibrerar i stolen, att inte kunna hålla mig mer pratar hon om BMI-skalan och Tallriksmodellen... Bita tungan, bita tungan, bita tungan...

Socialstyrelsen säger att "Det vetenskapliga underlaget visar att det finns flera koster som kan vara bra vid diabetes. Det innebär att den som inte vill göra avkall på ett visst livsmedel eller en livsmedelsgrupp i stället kan minska på något annat. Det ökar möjligheten till en mer individualiserad kostbehandling.".

- Men vänta nu. Jag trodde i min enfald att lågkolhydratkost är på väg att bli okontroversiellt som behandling av övervikt och diabetes.

Icke då. De (socialstyrelsen och dietister) tycker fortfarande att traditionell diabeteskost innebär ett minskat fettintag (för många). Socialstyrelsen kan möjligen sträcka sig så långt som att säga att "det finns vetenskapligt stöd för att måttlig lågkolhydratkost (30–40 E% kolhydrater) har en positiv inverkan på långtidsblodsocker (HbA1C), främjar viktnedgång samt förbättrar blodfetter". Men roar sig genast med att påstå att strikt LCHF(5–10 E% kolhydrater) saknar vetenskapligt underlag "för att bedöma effekten av extrem lågkolhydratkost vid diabetes". De påstår också att det saknas studier för att bedöma eventuella risker över längre tid. Som ni kan se på länksamlingen nedan har jag en annan åsikt om detta.

Som tur är har socialstyrelsen lagt in en tvättäkta brasklapp, "I SBU:s rapport Mat vid diabetes [1] framgår att det vetenskapliga underlaget på området mat och diabetes är under utveckling. Ett flertal
koststudier pågår. Allteftersom ny kunskap tillförs kan Socialstyrelsens rekommendationer komma att behöva omprövas".


Man tackar, kanske det finns hopp i alla fall?

Läkare och socialstyrelsen måste ändra tillvägagångssätt, det är ganska tydligt. Jag håller visst med om att man börjar med att titta på diabetikerns kosthistorik då kan läkare/dietister fokusera på vad patienten äter till förmiddag, eftermiddag och kväll och kan därigenom identifiera kolhydraterna, dessa måste patienten skära ner på.


Men socialstyrelsen tycker inte man inte kan förvänta sig att de plötsliga ska göra avsteg från den mat de alltid har ätit, medans jag tycker man måste förvänta att dessa förändringar görs ganska direkt. En stor förändring direkt och därefter finjusteringar. Jag har själv erfarenhet av det. Bröd är genomgående i kostrekommendationerna från dietiste, grov bröd kallas det men om det gäller att hitta alternativ till bröd, så har jag själv prövat det hemma. Det är gott och väldigt genomförbart.

När kostdoktorn 2017 intervjuade en husläkare som har använt LCHF med sina patienter i 11 år. lät det såhär:
"Andreas Eenfeldt: Har du några specifika råd när det gäller att dra ner på mediciner till diabetiker när de börjar med LCHF? Bör man göra det på en gång?

Kesar Sadhra: Det beror på vilka mediciner det är och hur strikt LCHF de tillämpar. Det är en dialog man behöver föra med patienten i fråga. Om de ska ta bort alla kolhydrater på en gång, avbryter jag medicineringen, i synnerhet sulfonylurea i första hand. Insulin skulle jag också ta bort. Jag skulle behålla metformin, gliptiner, dapagliflozin och SGLT2-hämmare, men övriga mediciner skulle jag ta bort. Och jag skulle be dem att bevaka sina värden och höra av sig till mig efter två, tre dygn för att se hur det går. De behöver inte komma in. De kan antingen ringa in sina resultat eller lämna in dem i receptionen. Därmed kan de känna sig trygga i att jag inte struntar i dem. Och jag ber dem ringa om de skulle få problem. Om man lyckas få dem att klara de första dagarna, så ser de resultaten själva."
 Se hela intervjuen här

Jag tycker det är en rekommendabel inställning för läkare i Sverige med.

Kesar Sadhra säger till blivande läkare att behandling av typ 2-diabetes kan vara ganska enkelt så länge man äter LCHF. Läkemedel är inte förstahandsval och läkaren kommer att tycka om att hjälpa patienter att förändra sin kost. I intervjuen från 2017 säger Dr. Sadhra att -"Diabeteshantering kan vara hyfsat enkelt om man fokuserar på kost och livsstil i första hand, och först därefter tar till mediciner. Mediciner är aldrig det första svaret. Det kommer motgångar, men ni får tillfredsställelsen av att uppnå resultat riskfritt genom livsstil och kost. Det kommer att kännas bra. Det går att göra människor friska."

Här samlas länkar till vetenskapliga studier med fokus på lågkolhydratkost och hälsa.

• Socialstyrelsen godkände 2008 strikt lågkolhydratkost för behandling av övervikt samt diabetes typ 2.
• ADA (American Diabetes Association) har godkänt lågkolhydratkost för överviktiga diabetiker.
• Socialstyrelsens rekommenderar sedan 2011 lågkolhydratkost vid diabetes typ 2.
• Senaste genomgången av alla större studier på lågkolhydratkost visar förbättrad vikt och förbättring av alla viktiga riskfaktorer för hjärtsjukdom.
• Den senaste svenska expertutredningen från SBU 2017 visade också att lågkolhydratkost ger snabbare viktminskning än andra dieter, till synes utan farliga effekter. Tvärtom förbättras hälsovärden

Det finns minst 18 moderna studier av högsta klass (RCT) som visar statistiskt signifikant bättre viktnedgång med lågkolhydratkost (ingen har visat signifikant sämre effekt): Hela 18-0 listan.

 

Här är några:

• Shai 2008. Numera kanske det enskilt bästa stödet för att lågkolhydratkost är överlägsen fettsnål kost för långsiktig viktminskning. 2-årig uppföljning av 322 överviktiga eller feta israeler där fettsnål kost var signifikant sämre både för viktnedgång och kolesterolvärden. Publicerad i NEJM, en av de högst ansedda medicinska tidskrifterna. Mer om studien här.
• Gardner 2007. Ettårig studie som innan Israel-studien ovan var det starkaste stödet för att lågkolhydratkost är den bästa metoden att gå ner i vikt. Dessutom gav den bättre blodtryck och blodfetter än jämförelsedieter. Stor randomiserad studie enligt alla konstens regler från Stanford University, publicerad i en av de bästa medicinska tidskrifterna JAMA (Journal of the American Medical Association). Här är SvD´s rapport, här är DN´s.
• Foster 2003. NEJM. Den första välgjorda studien (RCT) på Atkins/lågkolhydratkost för viktnedgång. 63 deltagare. Vinnare? Mest viktnedgång på Atkinskost efter såväl 3, 6 som 12 månader (statistiskt signifikant bara vid de två första tillfällena). Dessutom bättre blodfetter (HDL, TG) på lågkolhydratkost.
• Brehm 2003. JCEM. Liten studie med 53 personer som slumpades till lågkolhydrat eller fettsnålt under sex månader. Få avhopp vilket ökar säkerheten i studien. Bäst viktnedgång med lågkolhydratkost.
• Hession 2008. Obesity reviews. Metaanalys av 13 randomiserade studier från januari 2000 till mars 2007 som jämfört fri mängd lågkolhydratkost och kaloribegränsad fettsnål kost. Lågkolhydratgrupperna fick mer viktnedgång, bättre blodfetter och blodtryck, och hade färre avhopp i studierna. Mer om analysen här.
• Sacks 2009. NEJM. En stor studie som fick media att rapportera att ”alla dieter fungerar lika bra”. Detta trots att den tidigare ständiga vinnaren lågkolhydratkost inte fått vara med. Alla dieterna här siktade på minst 35 E% kolhydrater – nästan tio gånger mer än i de studier som visat bäst effekt av lågkolhydratkost. Ändå var det aningen mer (icke-signifikant) viktnedgång med något mindre kolhydrater. Mer om studien.
• Cochrane 2007. Cochrane är ett fristående internationellt nätverk som kritiskt värderar, sammanfattar och förmedlar information om effekterna av olika behandlingar och förebyggande åtgärder. I juli 2007 kom deras utvärdering om alla studier på lågkolhydratkost (lågt GI och GL) för viktnedgång. Denna visade att lågkolhydratkost gav mer viktnedgång och bättre blodfetter än konventionella viktnedgångsdieter. Detta även när personerna i lågkolhydratsgrupperna fick äta sig mätta, och de andra skulle hålla in på kalorierna! SvD´s rapport om studien.
• Dashti 2006. (abstract) Om nu mindre kolhydrater i kosten ger bästa viktnedgången… vad händer då med riktigt lite kolhydrater? Faktiskt har en stor studie på 66 gravt överviktiga personer (snitt 106,9 kg) gjorts på Kuwaits universitetssjukhus (av alla ställen!), där man vågat sig på att under ett år endast låta dem äta 20-40 gram kolhydrater om dagen. I övrigt fick de alltid äta sig mätta. Resultat? De gick ner i genomsnitt 25,9 kg! Dessutom förbättrades deras blodfetter och blodsocker mycket kraftigt. Resultatet var så bra att jag hade tvivlat om jag inte personligen sett många göra samma sak, med liknande resultat.
• SBU 2002. ”Fetma – problem och åtgärder” Stor svensk statlig utvärdering av sista decenniernas studier på metoder för viktnedgång. Lågfettskost finnes ofta ge ett antal kilos initial viktminskning, men i de allra flesta fall återgång till ursprungsvikten ”inom något år”. Lågkolhydratkost utvärderas ej.
• Volek 2002. Metabolism. En liten studie men intressant. 12 -normalviktiga- män bytte från 48% kolhydrater till 8% under 6 veckor (ej energibegränsat). Jämfört med en kontrollgrupp minskade fettvikten samtidigt som muskelvikten ökade, båda signifikant. Förklaringen kan ha varit att insulinmängden i blodet minskade med en tredjedel. Intresserade kan läsa mer i denna översiktsartikel från -06 om LC-kost, viktnedgång och bevarande av muskulatur.
• Perez-Guisado 2008. Nutrition Journal. En trevlig liten studie som visar finfina resultat av ”spansk ketogen medelhavskost”.
• ”Eko-Atkins”: Jenkins2009. Arch Intern Med. Fet vegetarisk lågkolhydratkost gav bättre resultat än fettsnål vegetarisk mat för viktnedgång. Mindre hunger, bättre blodfetter, bättre blodtryck.

Minskad hunger av lågkolhydratkost:

• Nickols-Richardson SM et al. Perceived Hunger Is Lower and Weight Loss Is Greater in Overweight Premenopausal Women Consuming a Low-Carbohydrate/High-Protein vs High-Carbohydrate/Low-Fat Diet. J Am Diet Assoc. 2005 Sep;105(9):1433-7.
• Claesson AL, et al. Two weeks of overfeeding with candy, but not peanuts, increases insulin levels and body weight. Scand J Clin Lab Invest. 2009;69(5):598-605. Går det lika bra med hallonbåtar? Inte enligt denna randomiserade studien. Överätning med godis gav mer viktuppgång, mer ökat midjemått och sämre blodfetter än överätning av samma mängd jordnötter.

Hjärtkärlsjukdom

• Mozzafarian 2004. AJCN Mättat fett bra och kolhydrater dåligt, för dina kranskärl? Läs mer om studien här.
• WHI 2006. JAMA Studien som många anser vara sista spiken i kistan för teorin att fett eller mättat fett skulle ge hjärtsjukdom. Gigantisk studie där nästan 50,000 kvinnor följdes under 8 år. Allt till en nätt kostnad av över en halv miljard dollar. Knappt hälften randomiserades till lågfettskost och drog ner rejält på fettintaget, samt åt mer frukt och grönt. Resultatet blev ingen minskning av risken för hjärtsjukdom. Faktum var att för de redan hjärtsjuka fanns en tendens till ökadrisk i lågfettsgruppen, som var statistiskt signifikant. Som grädde på moset sågs ingen minskad cancerrisk, och de som försökt minska fettintaget hade inte heller gått ner ens ett halvt kilo under de 8 åren i snitt, jämfört med de som åt som vanligt. Detta trots att lågfettsgruppen även motionerat mer. Här är DN´srapport, här en rapport från Harvard.
• Berglund 2007. Läkartidningen. Stor artikel i läkartidningen med titeln ”Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade?”. Här framförs åsikten att gällande fettsnåla kostråd i ljuset av nuvarande kunskap helt enkelt inte har vetenskaplig grund, utan behöver revideras. Debatten i läkartidningen om fett/mättat fett är farligt eller inte har därefter varit het: Vilseledande om fett – kritisk granskning av kostråd från expertgrupper, Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas, Märkligt utspel från kostexperter, Varför förnekar ”kostexperter” vetenskapen?, Hög tid för nytänkande i kostfrågan
• Mente 2009. AIM. Stor systematisk genomgång av alla studier om kost och förebyggande av hjärtsjukdom. Mycket socker/snabba kolhydrater finns det bra stöd för att det är farligt. Men stödet för teorierna om fett, mättat fett, fleromättat fett, kött, ägg, mjölkprodukter är mycket svagt. Mer om studien.
• Skeaff 2009. Stor WHO-genomgång av alla relevanta observations- och interventionsstudier på mindre fett eller mättat fett och hjärtsjukdom. Man ser ingen signifikant koppling mellan intag av fett eller mättat fett och hjärtsjukdom i observationsstudier. Man ser inte heller någon signifikant effekt på hjärtsjukdom av interventionsstudier med mindre fett eller mindre mättat fett. Mer om studien.
• Siri-Tarino 2010. AJCN. Stor meta-analys av alla observationsstudier på intag av naturligt mättat fett och risk för hjärtsjukdom. Man ser inget samband. Personer som äter mycket mättat fett är lika friska som andra. Mer om studien.
• Kratz 2012. EJN. Genomgång av alla observationsstudier på intag av mejeriprodukter med hög fetthalt (som smör). Man ser inget samband med sjukdom eller övervikt. Om något verkar personer som äter mycket smör vara smalare och friskare. Mer om studien.

Diabetes typ 2

(Här finner du alla studier)

• Mann 2004 Nutr Metab Cardiovasc Dis. För de som undrar över stödet för konventionella fettsnåla kostråd vid diabetes typ 2. Evidensbaserade guidelines från EASD. Kostråd om högt intag av kolhydrater och lågt intag av fett har båda evidensgrad C. Detta innebär åsikter från auktoriteter på området, utan stöd i vetenskapliga studier av kvalitet.
• Tinker 2008. AIM. Åtta år med fettsnål kost i den gigantiska WHI-studien minskade inte risken för diabetes.

Jämförande studier

Klicka för genomgång och länkar till studierna:

• LCHF
• Recept
• Historier
• Biverkningar
• Keto
• Vetenskap
• Kom igång

Vetenskapen, maten och hälsan

Här hittar du länkar till vetenskapliga studier med fokus på lågkolhydratkost och hälsa.

(Uppdaterad 171113)

 

Lågkolhydratkost är på väg att bli okontroversiellt som behandling av övervikt och diabetes:

• Socialstyrelsen godkände 2008 strikt lågkolhydratkost för behandling av övervikt samt diabetes typ 2.
• ADA (American Diabetes Association) har godkänt lågkolhydratkost för överviktiga diabetiker.
• Socialstyrelsens rekommenderar sedan 2011 lågkolhydratkost vid diabetes typ 2.
• Anekdotiska bevis – personer som testat
• LCHF och den medicinska vetenskapen
• Senaste genomgången av alla större studier på lågkolhydratkost visar förbättrad vikt och förbättring av alla viktiga riskfaktorer för hjärtsjukdom.
• Den senaste svenska expertutredningen från SBU visade också att lågkolhydratkost ger snabbare viktminskning än andra dieter, till synes utan farliga effekter. Tvärtom förbättras hälsovärden.

Vetenskapliga studier grupperade efter ämne:

• Viktnedgång
• Hjärtkärlsjukdom
• Diabetes typ 2
• Diabetes typ 1
• Säkert äta lågkolhydratkost i längden?
• Epilepsi
• Leversjukdom
• Halsbränna
• Gikt
• PCO-S
• IBS
• Parkinson
• Vitamin /mineralbrist

Fler intressanta hälsostudier

Utöver ovanstående finns diverse ytterligare här ett hundratal studier som visar att du inte blir fet av fett.

Studier av högre klass:

Det finns minst 18 moderna studier av högsta klass (RCT) som visar statistiskt signifikant bättre viktnedgång med lågkolhydratkost (ingen har visat signifikant sämre effekt): Hela 18-0 listan.

 

Här är några höjdpunkter:

• Shai 2008. Numera kanske det enskilt bästa stödet för att lågkolhydratkost är överlägsen fettsnål kost för långsiktig viktminskning. 2-årig uppföljning av 322 överviktiga eller feta israeler där fettsnål kost var signifikant sämre både för viktnedgång och kolesterolvärden. Publicerad i NEJM, en av de högst ansedda medicinska tidskrifterna. Mer om studien här.
• Gardner 2007. Ettårig studie som innan Israel-studien ovan var det starkaste stödet för att lågkolhydratkost är den bästa metoden att gå ner i vikt. Dessutom gav den bättre blodtryck och blodfetter än jämförelsedieter. Stor randomiserad studie enligt alla konstens regler från Stanford University, publicerad i en av de bästa medicinska tidskrifterna JAMA (Journal of the American Medical Association). Här är SvD´s rapport, här är DN´s.
• Foster 2003. NEJM. Den första välgjorda studien (RCT) på Atkins/lågkolhydratkost för viktnedgång. 63 deltagare. Vinnare? Mest viktnedgång på Atkinskost efter såväl 3, 6 som 12 månader (statistiskt signifikant bara vid de två första tillfällena). Dessutom bättre blodfetter (HDL, TG) på lågkolhydratkost.
• Brehm 2003. JCEM. Liten studie med 53 personer som slumpades till lågkolhydrat eller fettsnålt under sex månader. Få avhopp vilket ökar säkerheten i studien. Bäst viktnedgång med lågkolhydratkost.
• Hession 2008. Obesity reviews. Metaanalys av 13 randomiserade studier från januari 2000 till mars 2007 som jämfört fri mängd lågkolhydratkost och kaloribegränsad fettsnål kost. Lågkolhydratgrupperna fick mer viktnedgång, bättre blodfetter och blodtryck, och hade färre avhopp i studierna. Mer om analysen här.
• Sacks 2009. NEJM. En stor studie som fick media att rapportera att ”alla dieter fungerar lika bra”. Detta trots att den tidigare ständiga vinnaren lågkolhydratkost inte fått vara med. Alla dieterna här siktade på minst 35 E% kolhydrater – nästan tio gånger mer än i de studier som visat bäst effekt av lågkolhydratkost. Ändå var det aningen mer (icke-signifikant) viktnedgång med något mindre kolhydrater. Mer om studien.
• Cochrane 2007. Cochrane är ett fristående internationellt nätverk som kritiskt värderar, sammanfattar och förmedlar information om effekterna av olika behandlingar och förebyggande åtgärder. I juli 2007 kom deras utvärdering om alla studier på lågkolhydratkost (lågt GI och GL) för viktnedgång. Denna visade att lågkolhydratkost gav mer viktnedgång och bättre blodfetter än konventionella viktnedgångsdieter. Detta även när personerna i lågkolhydratsgrupperna fick äta sig mätta, och de andra skulle hålla in på kalorierna! SvD´s rapport om studien.
• Dashti 2006. (abstract) Om nu mindre kolhydrater i kosten ger bästa viktnedgången… vad händer då med riktigt lite kolhydrater? Faktiskt har en stor studie på 66 gravt överviktiga personer (snitt 106,9 kg) gjorts på Kuwaits universitetssjukhus (av alla ställen!), där man vågat sig på att under ett år endast låta dem äta 20-40 gram kolhydrater om dagen. I övrigt fick de alltid äta sig mätta. Resultat? De gick ner i genomsnitt 25,9 kg! Dessutom förbättrades deras blodfetter och blodsocker mycket kraftigt. Resultatet var så bra att jag hade tvivlat om jag inte personligen sett många göra samma sak, med liknande resultat.
• SBU 2002. ”Fetma – problem och åtgärder” Stor svensk statlig utvärdering av sista decenniernas studier på metoder för viktnedgång. Lågfettskost finnes ofta ge ett antal kilos initial viktminskning, men i de allra flesta fall återgång till ursprungsvikten ”inom något år”. Lågkolhydratkost utvärderas ej.
• Volek 2002. Metabolism. En liten studie men intressant. 12 -normalviktiga- män bytte från 48% kolhydrater till 8% under 6 veckor (ej energibegränsat). Jämfört med en kontrollgrupp minskade fettvikten samtidigt som muskelvikten ökade, båda signifikant. Förklaringen kan ha varit att insulinmängden i blodet minskade med en tredjedel. Intresserade kan läsa mer i denna översiktsartikel från -06 om LC-kost, viktnedgång och bevarande av muskulatur.
• Perez-Guisado 2008. Nutrition Journal. En trevlig liten studie som visar finfina resultat av ”spansk ketogen medelhavskost”.
• ”Eko-Atkins”: Jenkins2009. Arch Intern Med. Fet vegetarisk lågkolhydratkost gav bättre resultat än fettsnål vegetarisk mat för viktnedgång. Mindre hunger, bättre blodfetter, bättre blodtryck.

Minskad hunger av lågkolhydratkost:

• Nickols-Richardson SM et al. Perceived Hunger Is Lower and Weight Loss Is Greater in Overweight Premenopausal Women Consuming a Low-Carbohydrate/High-Protein vs High-Carbohydrate/Low-Fat Diet. J Am Diet Assoc. 2005 Sep;105(9):1433-7.
• Går det lika bra med hallonbåtar? Inte enligt denna randomiserade studien. Överätning med godis gav mer viktuppgång, mer ökat midjemått och sämre blodfetter än överätning av samma mängd jordnötter.
• Claesson AL, et al. Two weeks of overfeeding with candy, but not peanuts, increases insulin levels and body weight. Scand J Clin Lab Invest. 2009;69(5):598-605.

Om hjärt-kärlsjukdom

• Mozzafarian 2004. AJCN Mättat fett bra och kolhydrater dåligt, för dina kranskärl? Läs mer om studien här.
• WHI 2006. JAMA Studien som många anser vara sista spiken i kistan för teorin att fett eller mättat fett skulle ge hjärtsjukdom. Gigantisk studie där nästan 50,000 kvinnor följdes under 8 år. Allt till en nätt kostnad av över en halv miljard dollar. Knappt hälften randomiserades till lågfettskost och drog ner rejält på fettintaget, samt åt mer frukt och grönt. Resultatet blev ingen minskning av risken för hjärtsjukdom. Faktum var att för de redan hjärtsjuka fanns en tendens till ökadrisk i lågfettsgruppen, som var statistiskt signifikant. Som grädde på moset sågs ingen minskad cancerrisk, och de som försökt minska fettintaget hade inte heller gått ner ens ett halvt kilo under de 8 åren i snitt, jämfört med de som åt som vanligt. Detta trots att lågfettsgruppen även motionerat mer. Här är DN´srapport, här en rapport från Harvard.
• Berglund 2007. Läkartidningen. Stor artikel i läkartidningen med titeln ”Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade?”. Här framförs åsikten att gällande fettsnåla kostråd i ljuset av nuvarande kunskap helt enkelt inte har vetenskaplig grund, utan behöver revideras. Debatten i läkartidningen om fett/mättat fett är farligt eller inte har därefter varit het: Vilseledande om fett – kritisk granskning av kostråd från expertgrupper, Kost med högt intag av fett kan ifrågasättas, Märkligt utspel från kostexperter, Varför förnekar ”kostexperter” vetenskapen?, Hög tid för nytänkande i kostfrågan
• Mente 2009. AIM. Stor systematisk genomgång av alla studier om kost och förebyggande av hjärtsjukdom. Mycket socker/snabba kolhydrater finns det bra stöd för att det är farligt. Men stödet för teorierna om fett, mättat fett, fleromättat fett, kött, ägg, mjölkprodukter är mycket svagt. Mer om studien.
• Skeaff 2009. Stor WHO-genomgång av alla relevanta observations- och interventionsstudier på mindre fett eller mättat fett och hjärtsjukdom. Man ser ingen signifikant koppling mellan intag av fett eller mättat fett och hjärtsjukdom i observationsstudier. Man ser inte heller någon signifikant effekt på hjärtsjukdom av interventionsstudier med mindre fett eller mindre mättat fett. Mer om studien.
• Siri-Tarino 2010. AJCN. Stor meta-analys av alla observationsstudier på intag av naturligt mättat fett och risk för hjärtsjukdom. Man ser inget samband. Personer som äter mycket mättat fett är lika friska som andra. Mer om studien.
• Kratz 2012. EJN. Genomgång av alla observationsstudier på intag av mejeriprodukter med hög fetthalt (som smör). Man ser inget samband med sjukdom eller övervikt. Om något verkar personer som äter mycket smör vara smalare och friskare. Mer om studien.

Diabetes typ 2 (alla studier)

• Mann 2004 Nutr Metab Cardiovasc Dis. För de som undrar över stödet för konventionella fettsnåla kostråd vid diabetes typ 2. Evidensbaserade guidelines från EASD. Kostråd om högt intag av kolhydrater och lågt intag av fett har båda evidensgrad C. Detta innebär åsikter från auktoriteter på området, utan stöd i vetenskapliga studier av kvalitet.
• Tinker 2008. AIM. Åtta år med fettsnål kost i den gigantiska WHI-studien minskade inte risken för diabetes.

Kan man bota diabetes typ 2? På bara sex månader? Utan medicin eller operationer? 

Läs studien (Haimoto et al 2009) tyder på det:

Mer studier

• Nielsen 2005 (Karlshamnsstudien).UJMS Den omtalade svenska studien på lågkolhydratkost där 16 typ-2 diabetiker åt 20% lågkolhydratkost, och jämfördes med kontrollgrupp som åt 60% (ungefär vad livsmedelsverket rekommenderar). Lågkolhydratsgruppen fick kraftigt sänkt blodsocker, behövde mindre mediciner, och gick ner i snitt 11,4 kg på 6 månader. De som åt högkolhydratskost klarade sig ungefär som tidigare. 22-månadersuppföljningen visar fortsatt betydligt bättre värden för lågkolhydratsgruppen. Här är 22-månadersuppföljningen samt diskussion och länkar till 44-månadersuppföljningen.
• Haimoto 2007 DRACP (abstract) En lite större studie – 76 typ 2 diabetiker som åt en väldig snäll lågkolhydratkost (45% kolhydrater) jämförs med en kontrollgrupp som åt lite mer kolhydrater (57%). Grupperna följdes under två år. Under studiens gång gick personerna i lågkolhydratsgruppen ner signifikant mer i vikt, fick signifikant bättre blodsocker, och kunde även minska sina mediciner mer och fick bättre blodfettsprofil, än de som åt mer kolhydrater. Detta visar intressant nog att även en mindre minskning av kolhydratsmängden i kosten verkar ha positiva effekter för diabetiker.
• Daly 2006 Diab Med. (abstract) 102 feta diabetiker med dålig sockerkontroll randomiserades till antingen lågkolhydratkost (max 70g/dag) eller kalorireducerad lågfettskost, under 3 månader. Lågkolhydratsgruppen gick ner i vikt betydligt mer (p=0,001), och fick bättre blodfetter (p=0,01).
• Boden 2005 AIM. En kort studie, men med dramatiska resultat. 10 feta typ 2 diabetiker åt sin vanliga mat i 7 dagar, och sedan lågkolhydratkost i 14 dagar (21 gram/d, obegränsat med fett, protein), allt under ständig övervakning på sjukhus. Bland annat blodsockret förbättrades kraftigt – trots att flera fick minska sin medicinering. Värd att titta på mest för blodsocker- och blodinsulinkurvorna före och efter kostförändringen, där man ser en helt spektakulär skillnad.
• Halton 2008 AJCN. 20 års uppföljning av 85000 kvinnor i Nurse´s Health Study. Kraftigt ökad risk utveckla diabetes typ 2 för de som ätit mat med högt glykemiskt load (mycket snabba kolhydrater). Läs mer i detta blogginlägg.
• Barclay 2008 AJCN. En genomgång av 37 studier på området som visar högre risk att utveckla typ 2 diabetes (bland annat) för personer som äter stor mängd och/eller snabba kolhydrater. Läs mer i detta blogginlägg.

WHI-studien är den största studie som någonsin genomförts på fettsnål kost. Det är välkänt att den misslyckades med att visa skydd mot vare sig hjärtsjukdom eller cancer (hjärtsjuka blev till och med sjukare av fettsnål mat). Det är mindre känt att fettsnål mat också misslyckades med att förebygga diabetes, samt att de som redan hade diabetes fick försämrad blodsockerkontroll av fettsnål mat!

Typ 1 diabetes

Det går inte att finnna några "tunga" studier på lågkolhydratkost vid typ-1 diabetes, egentligen finns inga välgjorda studier alls.


Det man kan hitta är:

• Nielsen 2005 UJMS. 22 personer med svårkontrollerad typ 1 diabetes fick prova lågkolhydratkost (max 70-90g/dag). HbA1c sjönk i genomsnitt från 7,5% till 6,4% (p<0,001). Insulinbehovet minskade signifikant, och antalet blodsockerfall per vecka sjönk i snitt från 2,9 till 0,5 (p=0,004).
• Dressler 2010. Epilepsia. Patientfall där en ung flicka med diabetes typ 1 och epilepsi fick utmärkt blodsockerkontroll på ketogen lågkolhydratkost (såväl som frihet från kliniska EP-anfall).
• Intressant brev från en brittisk allmänläkare i brittiska allmänläkartidningen om hur hans son med typ-1 fått bra sjukdomskontroll med lågkolhydratkost.

Är det säkert äta lågkolhydratkost i längden?

• Lagiou 2007 JIM. En studie som i mars 2007 påstods visa det livsfarliga i att äta Atkins-kost, åtminstone i Expressen, Expressen igen och Aftonbladet. DN tog det dock lugnare. Studien baseras på ett ensamt utskickat frågeformulär om kost 12 år tidigare, som följts upp endast i dödsregistret, utan någon kontakt med ”deltagarna”. I princip förutsätter man alltså att personerna fortsatt äta just som de angivit, även under de kommande 12 åren? Vidare var antalet dödsfall få och sambanden knappt signifikanta. Personligen tycker jag det är tveksamt om man kan dra några slutsatser alls av studien. Det faktum att en större, bättre utförd studie visat motsatt resultat talar också mot det. De konspiratoriskt sinnade kan läsa här.
• Halton 2006 NEJM. Allt som Lagiou-studien borde varit, och snarast motsatt resultat. 82000 kvinnor, 20 års uppföljning, nya kostenkäter vart 4:e år. Någon ökad risk av lågkolhydratkost kunde inte ses. Ett högt glykemiskt load (dvs högt GI och/eller mycket kolhydrater) i kosten var tvärtom starkt kopplat till ökad risk för hjärtsjukdom (RR högsta-lägsta decil 1,90 (1,15-3,15) p=0,003 för trend).
• Barclay 2008 AJCN. Metaanalys av 37 prospektiva studier (4 till 20 års uppföljning) på GI/GL. Lågt GI/GL kopplat till minskad risk hjärtsjukdom, diabetes typ 2, gallsjukdom, bröstcancer. Läs mer här.
• Grieb 2008 Nutr. Res. Långtidsuppföljning av 31

Angående epilepsi:

• Kossoff 2008. Epilepsia. Lågkolhydratkost används ofta för svårbehandlad epilepsi hos barn, och denna studie visar att det kan ha god effekt hos vuxna med. Det är inte otänkbart att personer med lättare epilepsi kan få lika stor förbättring, eller kanske än bättre. Läs mer.

Angående leversjukdom – NAFLD

• Tendler 2007 Dig Dis Sci. Det finns en del som tyder på att leverförfettning utan alkoholmissbruk ofta beror på överkonsumption av kolhydrater. Här är en pilotstudie på fem personer under ett halvår där 4/5 fick tydlig förbättring av sin fettlever på lågkolhydratkost. Se även detta inlägg om en svensk studie på området.

Angående halsbränna

• Austin 2006 Dig Dis Sci. Det kan låta långsökt, men många upplever faktiskt förbättring av halsbränne-besvär på lågkolhydratkost. Här en ”pilotstudie” där 8 feta personer testade surheten i matstrupen samt skattade symptom, före och efter 6 dagars lågkolhydratkost. Resultatet? Tydlig förbättring av både och.

Angående gikt

• Hyon 2008 BMJ. Fruktos, som är 50% av innehållet i vanligt socker, verkar öka risken för gikt ordentligt. 46,000 personer följdes under 12 år. Personer med stort fruktosintag, exempelvis från läsk, fruktjuice eller frukt, hade ungefär dubblad risk jämfört med de som fick i sig mindre.

Angående akne

• Smith 2007. AJCN. Randomiserad studie med mindre akne av lågglykemisk kost.

Angående IBS

• Austin 2009. Clin Gastroent Hep. 17 personer med IBS (med mest diarrébesvär) fick testa strikt lågkolhydratkost under 4 veckor. Majoriteten förbättrades tydligt.

Angående Parkinsons sjukdom

• VanItallie 2005. Neurology. En pilotstudie. Fem personer med Parkinsons sjukdom åt ketogen lågkolhydratkost och samtliga förbättrades i sina parkinson-symptom. Placeboeffekt kan såklart inte uteslutas.

Riskfaktorer

• Flow-mediated dilation: Volek et al 2009

Övrigt

• ”Miller 2007″ Opublicerad. Media verkar älska allt som ger möjlighet till en ”Atkins är livsfarligt”-rubrik. Denna gång november 2007, när en studie som framförts i samband med den stora ”American Heart”-kongressen påstods visa detta. Här Aftonbladets rapport. 26 män åt omväxlande i 4 veckor Atkins, South Beach och Ornish-diet, 18 slutförde den. Atkins sades höja LDL-kolesterol (dock ej signifikant) och höja några tämligen udda inflammationsmarkörer. Detta, menade man, skulle göra den farlig för hjärtat. Bara några små invändningar: För det första handlar det om en studie som inte är publicerad i någon vetenskaplig tidskrift överhuvudtaget – och därmed ej granskad. Slutligen finns det betydligt större, mer välgjorda, mycket längre och ja, publicerade studier som visar motsatt resultat. Se ex Gardner 2007 ovan. Ytterligare diskussion för den intresserade här.

Tack till kostdoktorn som har samlat ihop länkarna på sidan Vetenskapen, maten och hälsan.

Länkar till Bra böcker om mat och hälsa enligt LCHF.